04 augusti 2013

Överben

Alltså ja, vet inte vad jag ska säga. Dejtens överben är dåligt, hon fick därför vila två veckor med kortisonvätska på benet etc. Därför inte haft nåt att säga precis. Som tur är det inget farligt alls, men tar bara onödig tid. Men tja, sånt är det med hästar har man lärt sig. Har iallafall skrittat henne varje dag nu en stund för att hon ska må bra, bästa är om hon bara står, men då skulle hon vara en tickande bomb så nej tack. Men har lyckats ställa av henne två dagar, wohoo!



Har typ inte orkat göra nåt den senaste tiden, på fredag var det fest första gången på LÄNGE (1 månad) och det var väl rätt så kul. Somnade klockan halv 8 på morgonen, urk. Och lördagen gick bara åt att käka godis, snusk asså...



Idag ska jag till stallet med Micaela, ska säkert vara där länge då jag är med hennes skjuts. Ska mysa med D så mycket jag bara kan, har så sjukt dåligt samvete då jag inte var där igår. Tänk hur beroende man är av ens häst? Jag iallafall. Som tur ska jag se Tessan på onsdag, saknat ihjäl mig så det värker nu! De som inte vet vem Tess är kan läsa om henne HÄR.

Vart ju på Laakso/Dahl på torsdan och kollade tävlingar med Cami, asså gud så jag vill ut och tävla mer! Men vill inte stressa henne mer nu, jag vill backa några steg nu p.g.a benet och annat.



är med

24 juli 2013

Motgångar och back on track

Motgång, det är precis vad jag har just nu. Har det riktigt kämpigt med Berta atm, hon har bestämt att man inte får använda innertygeln alls. Hon har väl brunst just nu och det märks i såfall. Hon som aldrig stannar har börjat göra det, utan att ens vara tittig. Stannar på stället och vägrar gå fram, reser sig när hon inte får som hon vill. Suck! Backar på folk ungefär, alltså jobbigt. Jäkla sto-fjant, nu har jag i två dagar försökt jobba med "innertygelsproblemet". Igår red jag på en äng, och plötsligt bara när jag red rakt utan ställning ens, så började hon trycka ut i kanten och stanna och försöka resa sig, men vi fixade det och massa beröm när hon gick fram (stort sett omöjligt när hon sätter den sidan till). Tränade på att rida med så lite innertygel i svängarna som möjligt och bara ytterhjälperna, och det funkade bra. 

Idag red jag i manegen, hon protesterade i ett skede igen och började trycka utåt och hoppa upp, fick henne fram igen (jei!) och så red jag igen utan innertygel igen, i slutet kunde jag galoppera henne på en liten liten liten galoppvolt. Score. Det är sjukt störande att jag inte får använda innertygeln alls just nu? Man måste ju kunna svänga med handen också? Visst man ska använda mycket ytteshjälper och jag försöker, men hon kan göra sig alldeles "döv" för dem. Så lycka till. Antingen har hon en hemsk brunst, eller testar hon mig eller så har hon ont någonstans. Som tur kommer veterinären imorgon.

Jag älskar henne och hon ska verkligen inte ifrån mig någonsin! Blir arg när människor tror att man ska ge upp så lätt, kom igen jag har tagit henne från noll kondition med muskler på tre månader! Och då ska jag liksom tävla 120 klasser eller? Nej verkligen inte. Dejten är speciell, vi backar nu av och kollar hur hon är, tränar mycket. Och har kul ute i skogen, vi behöver en paus nu från allt stressande och pushande.

Bloggen varit nere eftersom jag varit totalt förstörd sedan förra veckoslutet då allt bara gick åt helvete. Visste inte hur jag skulle hantera allt, så behövde space. Men ska se om det funkar nu.

Dejten är min bästa vän som jag gör allt för, skulle vi suga på hoppningen så går vi bara omkring i skogen. Hon är för speciell för att inte ta vara på.



16 juli 2013

Träning med Berta


Husöjump

Vaknade i lugn och ro på torsdag morgon, åkte till stallet och packade in allt och hästen, som jag hade lasttränat med i en timme dagen före. Vi var framme på husö ungefär klockan 13, och då ställde vi in henne i hennes box som vi hade reserverat där. Red henne lugnt i ca 20 minuter och sedan fick hon sin lunch.

och jag vet, red som en kratta.

Min klass var klockan fyra så det fanns mycket dödtid att ta vara på, men jag hann göra henne i ordning i lugn och ro och värmde upp henne kort eftersom jag redan ridit tidigare. Uppvärmningen gick super, hon var taggad men lugn. Banan gick okej, hon var väldigt spänd inne på banan och sög i vänstra kanten på varje hinder, hon ville typ springa förbi. Vet inte varför. men ändå. Tack för det så fick jag två jäkla bommar ner när hon kom alldeles för nära p.g.a hennes fjanterier.På tvån ser man jätte tydligt hur hon drar åt vänster, där for den sträckan åt skogen. Nåja, klapp åt henne hon var duktig och hoppade allt. Två väldigt onödiga rivningar. Kollade på videon efteråt och såg att vi inte hade haft nån galopp alls?! Det kändes så mycket snabbare från ryggen, haha. Bättre galopp nästa gång tack och inte sådär att "hej här kommer fru Snigel".




Nästa morgon på fredagen red jag först ut med Roy kl.10 för att hästarna skulle få sträcka på sig lite. Var sjukt najs att få rida i husös skogar med min egna häst, Dejten betedde sig exemplariskt. 

Klockan ett hade vi klassen 90 cm, hon var igen alldeles galet bra på uppvärmingen hon flög över alla hinder och vi hade ett bra flyt. Det var in på banan, bra galopp och så hinner jag ungefär inte reagera förrän hon  ungefär bara har sprungit förbi första hindret? En vanlig oxer och gjorde ungefär inget för att stoppa det? Visste ju att hon skulle dra till vänster men var ändå inte alls beredd utan bara lät henne springa dit hon ville. FY LINNÉA! Där blev jag riktigt störd på mig själv, och bestämde mig för att faktiskt rida och inte åka som en mes. Det lönade sig för efter det hoppade hon resten av banan med alla möjliga titthinder. Men tattadaa igen två bommar ner när jag tog henne allt för nära och skulle ha bordat hoppa av lite tidigare, dumma jag! Hon hinner inte få upp benen i tid typ 1 cm före hindret. Men var riktigt nöjd efter detta för hon slappnade märkbart av efter att jag började rida, och hon märkte att hon kunde lita på mig. Linjen från 5-6 blev dålig då hon sög in mot där de andra hästarna väntade, så tappade galoppen helt. Menmen hon räddade mig, duktig flicka.








Var lite irriterad efter 90:an då jag ville ha en riktigt bra runda att lämna allt vid. Så min tränare föreslog att en duktig tjej Vilma skulle hoppa 1 meters klassen med henne. Vart ju lite skeptiskt då detta är hennes första tävlingar i Finland på två år, alue (regional) nivå. Men klart jag tog chansen att få se nån riktigt duktig hoppa henne. Och haha, ångrar det inte! Dejten med ny ryttare (aldrig suttit på henne förr) går in och nollar!  Dejten ifrågasatte henne vid några tillfällen att "ska jag verkligen?" och när Vilma bad henne framåt så hoppade hon. Jag är så stolt, och wow att våga tävla en häst man aldrig har ridit förr? Skulle aldrig våga!

Vi var riktigt nöjda och jag grät glädjetårar! Finaste bebben♥. Nu ska vi fortsätta framåt, och jag ska lära mig att ta henne bättre till hindren. Jag blir lite passiv till vanliga rättuppståenden och jag måste rida på mer till dem. Vi får kämpa på, vi känner ju inte varandra så bra än. Så med tanke på det är jag verkligt nöjd!








Och lite på Vilma och D:



Argh har massor med fina bilder som jag inte vågar publicera pga copyright grejjer...