Min älskling - Up To Date ♥

Vet inte vad det är jag vill med detta kommande inlägg? Ingen aning faktiskt. Jag känner bara att jag vill tala för min älskade häst. Jag vet att människor går omkring med den bilden att hon är "galen och livsfarlig" och att vissa är rädda för henne, fine hon är inte världens lättaste häst. Hon har ett humör som svänger från 0-100 på två sekunder och då hjälper det inte att slita i henne, det blir bara värre. Men ändå, blir arg när människor säger sånt. Hon är min häst, och ja hon har starka reaktioner emellanåt, men då har hon oftast en orsak (som smärta) eller att nån tar i för hårt. Jag älskar henne mer än något annat (och ja jag älskar min pojkvän på ett ANNAT sätt) och det kan faktiskt göra ont att höra saker som att "täysin sekopää" och "vågar inte gå i maaston om Dejten är med". Hon gör ingen illa med flit, någonsin, hon är inte dum, hon är känslig och osäker emellanåt. Men hon är världens snällaste. Hon är mitt barn, vad skulle föräldrar gilla om någon sa att någon annans barn är "dum i huvudet"?. Okej inte samma sak, men ändå.

Vill bara hylla henne. Hon har verkligen fått ta mycket. Överbenet som hon reds med och hon hoppade snällt och troget fast det gjorde ont. Känns hemskt att tänka på det. Men hon svek inte mig, tills hon fick nog och visade det ordentligt. Då fattade alla, tack gud... Finaste häst som ställt upp för mig en hel säsong. Hon har vilat länge, men aldrig blivit vild under den tiden, inte rastlös, inget! Stod snällt inne och gick ute på långt grimskaft. Snäll häst. Så skulle ALDRIG Happy ha varit! Han stod på två ben efter två veckors vila.

Dejten är världens sötaste också, hon gnäggar alltid till mig när jag hämtar in henne från hagen och när hon ska få maten (gnäggar hon 50 gånger... Tjockis). Jag kan ha boxdörren på vid gavel, och hon går inte ut, utan väntar. När hon känner sig busig kan hon testande sätta en hov utanför kanten och tittar sedan frågande på mig. Men när jag säger nej går hon tillbaka. Snäll häst.

Jag bara känner att jag är skyldig henne att "speak up"  för hon är världens mest snällaste häst, aldrig haft öronen bak ALDRIG, alltid glad och positiv. Emellanåt blir hon rädd då kan hon ställa sig, ja vet. Människor frågar om jag blir rädd? Men nej. Hon är som hon är, och då får man deala med det. Tur att hon är hos mig, jag släpper henne aldrig.