Gårdagen var superblandade känslor. Växlade mellan gladhet, ilska, lessenhet och typ illamående hela tiden. Tillslut så flippade jag totalt, liksom bara bröts sönder. Allt som varit döljut, undangömt km till ytan. Jag vet att jag distraherar mig själv med kompisar och festande, yep jag vet det men har bara inte velat erkänna det. Känns bara som att genast man är ensam så kommer tankarna tillbaka till det som varit. Usch ja jag har en dålig dag igen, måste bara klara mig jag vet det, men det är skitsvårt ibland.
Jag vet att jag vill leva det här livet, livet där jag kan hänga med mina kompisar och göra vad jag vill. Men det är så svårt nångång att bara gömma undan ångesten som bara växer hela tiden någonstans där inne, vet inte vad jag ska göra av den? Jobbar med mig själv dagligen flera gånger för att kunna "leva normalt" och det är skitsvårt. Jag faller ofta tillbaka, till exempel igår i ett skede så kom paniken, men jag har lärt mig att kontrollera den rätt bra nu för tiden. Jag vet iallafall vad jag vill och det är det viktigaste, jag vill leva!
Japp deep blev det där, men feelade för det. Igår så var jag iaf hos Happy och red i den mörka manegen med pannlampa haha, gick rätt bra förutom att han var spänd och på tårna hela tiden, men det gick riktigt bra ändå. Fick till några schyssta byten iaf.
Efter stallet så började jag fixa mig iordning för "fest" tillsammans med Maria. Efter någon timme så for jag, maria och lina iväg. Kvällen var rätt skojig men det slutade med sammanbrott dock, whoopsie. Nu räcker det, måste lära mig att lyssna på min kropp och detta är ett ganska tydligt stopp-tecken. Ska lugna ner mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar