Vad ska man säga? Ja han är till salu, tyvärr. Vill inte tänka på det för det gör för ont. Men samtidigt vet jag att det här är det rätta, jag har velat fram och tillbaka så mycket nu att jag vet att det är vad jag innerst inne vill.
Men han säljs inte till vem som helst. Jag vill att han säljs till nån som tävlar, men som använder honom mest som hobbyhäst kanske. Helst eget stall och till ett hem som han får stanna i resten av hans liv. Tänker kanske dock sätta med i kontraktet att om dom ska sälja honom så ska jag ALLTID ha "förkörsrätt på honom". Känns tryggt.
Usch fy vad hemskt allt känns nu... Älskar ponnyn, älskar att tävla honom, älskar att hoppa honom och älskar att rida ut på honom. Mitt hjärta bara skriker NEJ när allt annat och andra säger att let go.
Men nu över till annat. Försökte rida Happy på planen igår MED SADELN! Det var katastrof, gick inte så jag red ut istället. Där gick det HÅRT! Lät honom springa ungefär så fort han ville och det var alldeles underbart faktiskt, fick så bra känsla igen. (= tveksam igen)
Idag kommer sadelprovaren + massören så Happy har det nice, och före det ska jag hinna rida, skulle ha ridit ut igen men nu har det regnat så går knappast då.
Mobilbilder men ja, se hur stolt han är i sin rosa grimma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar