30 oktober 2012

Jag har lovat

Tjohopp allihop igen idag lyckades jag sov länge, enda till 20 före 12! Sömnbrist eller? Nej har varit döstressad flera dagar för olika orsaker och inte sovit ordentligt, men nu är det rätt så chill iallafall. Dagen har börjat bra minus en incident kl.7 på morgonen när jag fick ett jäkla FONTÄN-näsblod som var överallt och var sjukt snuskigt, men som tur somnade jag då om efter det.

Igår var jag då som sagt och sökte jobb, var med två kompisar och sedan till pojkvännen. Busy much? Jepp.  Men idag vill jag bara äta god mat och vila, känner mig ännu också sjukt trött av någon orsak? Skumt jue? Har pratat lite med Happys ägare och hörde att han blivit sparkad så han står några dagar, bebisen :(

En sak är rätt sjuk, människor kommer att tycka att jag är elak nu, fine men jag håller mina löften. Happy var en speciell häst till mig, han var "the one" verkligen. Ingen häst kommer någonsin att ta hans plats i mitt hjärta,  ingen oberoende på tävlingsresultat och framgång. Det jag och Happy hade var så speciellt på slutet och jag vet att jag aldrig kommer att uppnå en sådan slags relation någonsin igen. Sorgligt? Nej, jag är nöjd så.


När jag bestämde mig för att "nu säljer jag ponnyn och går över till häst" så lovade jag mig själv att aldrig någonsin sätta så mycket känslor i en häst igen, det låter sjukt "kallt" och elakt jag vet, men så är det bara. Den dagen Happy åkte var den värsta i mitt liv (eller när Tess blev sjuk för den delen...) och det är inget jag vill uppleva igen någonsin, det kändes allvarligt som att kasta iväg sitt hjärta. Jag hade varit med honom varje dag i 2,5 år och vi hade upplevt så mycket, och vi verkligen litade på varandra till 100%. Så känslan att bara ge bort den personen kanske för alltid var hemskt. Då bestämde jag mig att ALDRIG IGEN, nästa hästar ska jag inte fästa mig vid på detta sättet, inte så mycket eftersom jag ville ha en tävlingshäst, hemskt att säga tävlingsredskap men kanske lite åt det hållet. 



Men jag är som person väldigt djurkär och behandlar mina djur som mina bästa vänner och det kommer jag aldrig att ändra på någonsin, de är individer och mina vänner och förtjänar det bästa. Så som jag har skött Tess då när hon var i skick så bra har jag aldrig skött nån tror jag. Jag satsade så, alltid skölja benen, stretcha, gå ordentligt, borsta länge, lackade hovar ofta, oljade och fixade. 

Men till pointen, nu ska hon bort och det suger ju men jag tror jag faktiskt har lyckats med mitt egna löfte. Jag kommer att klara det bra, jag kommer inte att "dö" som jag gjorde när Happy försvann, jag gråter fortfarande flera gånger i veckan för honom ( i skrivande stund också). Ta mig inte fel ändå jag älskar Tess väldigt mycket och skulle göra allt för att hålla både henne och den nya samtidigt, ha henne som hobbyhäst och sedan en tävlingshäst, men är ingen miljonär tyvärr.

Nångång tar livet en annan väg än vad man tänkt sig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar