Den första jag testade Ruskelan Haj-Feng "Hasse"
Ångrar senare nu att jag inte var tillräckligt modig i provridningen, då jag var väääldigt osäker med hästar i det skedet. Skulle ha haft en riktigt fin tävlingsponny här, men dock lite gammal.
Testade en ponny Heidi. Kul men lite rå än då, kunde inte så värst mycket.
Sedan testade vi en PRE valack Hispano. Han var kul och lydig. Men ca 5 år och väldigt rå. Men skulle ha varit massor med jobb att skola honom rätt o.s.v.
Sedan testade jag en 5 årig busponny Pedro. Han kunde inte mycket då när jag provade honom (bilden är rätt så ny) han var 5 år. inte mycket hoppad, ganska rå överhuvudtaget. Han var skojig, men lite för ungponny och en aning för liten. Nu har han blivit riktigt fin då Erika tränat honom ordentligt. Glad nu efteråt att jag inte köpte honom, för det skulle ha varit MASSOR med jobb.
Sedan kom den första jag gillade. Miss Black, eller "missy". Även hon ung, 5 år, orutinerad men charmig, snäll och go. Henne ville vi ha ett tag, allvarligt tänkte köpa men bestämde oss för att inte göra det p.g.a åldern, plus hon var inte riktigt någon hoppstjärna precis.
Sedan kom den riktiga SMÄLLEN. Simson, jag blev dökär när jag satt upp på honom, jag visste genast att denhär hästen, den var min! Var såå lycklig och jag gnällde varje dag att vi skulle köpa honom, och det ville vi. När vi meddelade det några dagar senare meddelade de att "han redan var såld". Jag gick totalt sönder efter det, hade prov i skolan den dagen men satt bara och grät. Drömponnyn togs ifrån mig. Och ja, blir fortfarande ledsen när jag ser bilderna av honom.
Tog ett tag innan jag var redo att kolla på fler ponnyn efter simson, men sedan så skulle vi åka och kolla på Ronja-Tusklik, en välhoppande ponny som nyss kommit till finland. Vi åkte testade, blev dökära. Lördagkväll satt jag och var glad för imorgon skulle vi ha våran veterniärgranskning inför köpet på denna ponny, och så ringde det. "Dom andra köparna sa att dom tar henne, så hon är såld". Jag blev förkrossad IGEN. Hade inte mycket hopp kvar.
Sedan fick vi ett e-mail en kväll. Det stod om en ponny som var duktig på dressyr och hoppning MEN inte för nybörjare, då han är svår att hantera. Stor vilja, framåt och stark. Jag sa genast NEJ till Mamma för jag ville inte ha en het och stark ponny. Men så visade dom bilder på "Harbor" och jag smalt. Vi bestämde oss för att åka och kolla på honom. När jag kom in i stallet så såg jag bara en pannlugg ungefär och var ganska såld redan då. Satt upp på en stark ponny som förde mig runt hela planen i galopp, bockade etc. Men ändå, han var min. Provred honom två gånger, andra gången satt min farbror upp. Happy körde lika mycket med honom, och han sa att "ingen lätt ponny". Men det bestämdes att vi skulle få ta Happy på prov. Han kom hem till oss, och PAM han var världens snällaste ponny! Han skenade aldrig runt, bockandet slutade totalt, han trivdes. I februari 2011 så skrev pappren, Happy var min.
Nu har jag haft honom i snart 2 år, och aldrig ångrat mitt köp. Vi har startat vår första LättA, startat 100 cm. och uppåt ska vi ännu mycket, tro mig. Detta är bara en början .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar