19.8 dagen då mitt liv kraschade

Bloggen är nere, jo varför? Har INGET att uppdatera om längre INGET! Min blogg är en hästblogg i stortsett och det finns inget att skriva om nu längre? Nej fan nu går jag ut med det, vad är skillnaden? Ni är ju inte dumma heller, en vecka har gått nu sedan jag fick beskedet som skulle förstöra mitt liv.

Vi kom till stallet på morgonen 19.8 och jag kollade hennes ben noggrant som alla andra dagar. Ingen svullnad, inte varma inget. Sprang endå nån sträcka ute med henne före lastningen bara för att försäkra mig om att hon var okej. Då märkte vi att oj hon var inte helt ren i traven, vi funderade LÄNGE vad vi skulle göra, åka eller inte? Hon kunde bara vara oren p.g.a. det var morgon och hon hade inte alls rört på sig, och hon behöver ofta en stund för att "piggna till och bli uppvärmd". Hon var 100%  normal i skritten så vi bestämde oss för att åka till tävlingsplatsen och var hon inte bra där skulle vi stryka oss och visa henne för en veterinär.

När vi kom fram satt jag upp, och gick till uppvärmingen. Travade några steg och märkte att nej hon ville inte röra sig ordentligt. Vi tog henne rakt till hyvinges hästsklinik som var på samma ställe som tävligen. Visade henne och longerade henne i traven för att visa henne. Vi tog in henne och de ultrade hennes ben.

Sedan kom chocken,  "ledsen för er skull men denna häst kommer aldrig att tävla mera". Jag blev stum, måste gå ut och ta luft. Fattade INGET alls, hade skött henne så BRA! Bättre än nån annan häst. Jag har stretchat hennes ben varenda dag, skrittat långa slutskritter, sköljt alla ben VARENDA dag med kallt vatten., använt back on track produkter, använt kylskydd och värmeskydd. ALLT! Och så får jag beskedet om nån slags spricka i senan.

Inget har hänt, jodå hon kan ha slagit i på laakso i hindret, men hon slog aldrig riktigt i det med frambenet, så tror mer att det var laaksos botten... En frisk häst skall klara av att tävla på ett lite hårdare botten, men vi fick nu reda på att senan varit "av" förut. Det hade jag inte vetat, och JO vi har veterinärgranskat henne när hon kom till oss, så oroa er inte för det. 

Detta är ingens fel alls, hon har varit bra skött hela tiden och ridits klokt. Detta är bara en otur som har träffat mig. Nu vilar hon ½ år, skitt 15 minuter varenda dag och sjukhage. Jag går där varenda dag och sköter henne som vanligt, men det svider som fan. Min fina älskade häst, som jag gett ALLT för kommer aldrig att bli det hon skulle längre. Alla planer om vår framtid är i stortsett borta. Det är jävligt tomt detta. 

Livet känns tomt, jag har hela tiden funderat på nästa tävlingar och gjort upp strukturerade planer för kommande träningar. BORTA. Det blir aldrig hon och jag ute på banan i de stora klasserna.

Nu vet ingen vad som händer alls, stannar hon hos mig eller ej. Jag vill hålla henne och gör i stortsett vad som helst för att lyckas med det. Men tyvärr, jag köpte mig en tävlingshäst för att tävla och det har inte förändrats. Jag vill ha tävlingshästen att lyckas med, och det finns stor chans att jag måste välja. Och svaret på den komplikationen är ännu tom. Jag vet inget än, hoppas bara på att nån nu ska ge mig lite tur i oturen...

Jag känner mig backstabbed. jag gav upp ponnyn jag älskade för henne, och så tar nån henne ifrån mig också. Jag har inte kommit över Happy, långt ifrån... Och ska nu med stor chans komma över 2 samtidigt? Shit vad livet ser svart ut nu framöver.

Har annors också haft ett JÄVLIGT tungt år mycket ostabilt fram och tillbaka. Med ätstörningar som kommer fram och tillbaka, familjer som ska skiljas, ponnyn som säljs, pojkvännen är borta, flyttat långt ifrån vännerna, skolan som dragits ut och nu detta med den som har gett mig så mycket ljus i livet att jag har varit lyckligare än nånsin bland allt detta. BORTA.

Men what doesn't kill you makes you stronger I guess.

Blir antagligen stå hej över det här nu överallt, skit? Bring it on isåfall, jag vet att ingen har gjort nåt fel här. Vi har INTE söndrat henne, bara otur.