Tror jag lägger mig och dör

Tårarna är slut nu, går inte längre. Ignonerar tankarna som trycker på hela tiden. Kan inte förstå detta, detta kan inte hända mig? Eller jo det kan, jag har alltid den värsta oturen av alla. Men allt bara föll ihop, hela livet. Är i sådan chock. Kan inte göra annat än ligga i sängen och stirra. Skolan var jag i för 1 lektion, åkte sedan till Tessan. Fixade, hem.

Har en sån stor klump i halsen och en oro i magen. Kan inte påverka nåt alls egentligen. Det bara sker framför mig utan att jag har råd att protestera. Att öppna ögonen för nåt annat är svårt, borde väl men sjukt svårt. Vet inte vad jag ska göra? Jag var den lyckligaste, och nu är jag den alla ser på med ledsna blickar. Igen är jag den personen, trött på det. Svider varje gång, jo jag vet att alla bara är snälla, men det påminner mig om det hemska.